Läkaren och psykologen Rigmor Robèrt dömer ut Lisbeth Salander som kvinna. När började man jämföra fiktionshjältar med verkligheten? Är det bara för att Lisbeth Salander är kvinna som hon inte får spelar hämnarrollen utan att dissekeras ner till minsta beståndsdel? För Rigmor Robèrt är ju inte den första att granska Lisbeth Salander. DN kritiker Nina Björk kom väl redan 2008 fram till att Lisbeth Salander är ett kontrollfreak med manliga egenskaper, en feminist av vår tid. Och sedan dess har hennes trovärdighet ständigt varit föremål för diskussion. Men Lisbeth Salander är ju ingenting annat än en hämnare.
Hon har alla egenskaper som man kan förvänta sig av en typisk kvinnlig hämnare i fiktionen. Hon lever till slutet, dödar sina fiender, hon är huvudperson, hon har speciella egenskaper, hon har en könsneutral sexuelläggning. Alltså en ganska stereotyp hämnarroll som inte är förändrad bara för att det är en kvinna som har rollen. Clint Eastwood har till exempel många gånger axlat rollen om hämnare. Så bara för att hämnare har fått bröst, är inte liktydigt med att hon inte är trovärdig eller kvinnlig. Det är bara samma gamla vanliga hämnarkaraktär i ett nytt ansikte, en kvinnas.
Lisbeth Salander och Tarantinos The Bride har många likheter. De har blivit och blir upprepade gånger utsatta för våld och dödliga situationer, de blir levande begravda, men klarar sig alltid. De är kvinnor som både män och kvinnor kan identifiera sig med, då de håller sig precis på gränsen mellan det stereotypt manlig och kvinnliga. Att använda sig av stereotyper är tacksamt eftersom alla redan från början förstår vad det handlar om och något som populärkulturen alltid utnyttjat flitigt. Ett faktum som jag inte tycker man ska läsa in för mycket i.
Men jag tycker mig ana en liten skillnad mellan den manliga hämnaren och den kvinnliga. Den kvinnliga hämnaren är attraktiv, eller blir, precis som Lisbeth Salander attraktiv när hon fixar ett par snygga bröst och deras hämnd handlar inte bara om rätt och fel. Utan de har en känslomässig anledning till att de hämnas och handlar som de gör.
Så Lisbeth Salanders karaktär är vare sig unik, okvinlig eller feministisk då hennes kamp uteslutande handlar om henne själv.
