.
Det är ordet snippa vi ska använda nuförtiden på det kvinnliga könet och de flesta verkar tycka att det är okej. Ordet snippa har till och med tagit sig in i Words stavningskontroll och det är med i Svenska Akademiens ordlista. Men var kommer ordet egentligen ifrån?
I Språktidningen svarar språkforskaren Karin Milles på den frågan och hör och häpnad det är ett gamalt könsord. På tre lappar i arkivet har Karin Milles funnit snippa i betydelsen kön. På den första, från 1942, står det att snipp betyder grisvagina! På den andra från 1941 är snippa den yttre könsdel på sugga. Och så till sist en anteckning från1932, där snippa används för urinrörets mynning på en kossa. Alla lapparna är från Skåne och snippa kan också betyda en liten åker, en båt eller en kvinna som är otrevlig eller grinig.
Snippa har aldrig legat bra i min mun och efter det här vet jag inte om jag ens vill ha det kvar i minnet som ett namn på det kvinnliga könet. Jag är väl ingen gris, kossa eller surkärring! Undrar vilket kön det var på den som kläckte idén med ordet snippa?
Jag tror också att det är svårt att etablera nya ord genom påbud och balonger. Ordet framstjärt fick väl till exempel bara fäste på dagis och barnavårdscentraler och är nog också de ord som jag inte alls kan förlika mig med eller använda. Vulva tycker jag är ett vackert ord men det ligger inte riktig rätt i min mun så det känns lite konstruerat. Mus, muff och lokala varianter som kutta kommer nog alltid att finnas kvar och jag tror också att de är de orden som har den bästa värdeladdningen. För lanseringen av ordet snippa var ju bara ett försök att ge kvinnans könsorgan ett ord som är inte bär negativa laddningar. Fitta tillhör väl skaran negativt laddade ord, eller? Både vagina och slida har något undervisande över sig så de kommer nog aldrig att riktigt landa i folkmun av den anledningen. Markis de Sade kallade kvinnans könsorgan för altaret, en upphöjd religiös plats till för dyrkan och tillbedjan. Så visst, kärt barn har många namn.
Men man skulle kanske låtit tiden ha sin gång och väntat tills de värde neutrala ordet kom av sig själv. För visst snappar barn upp ord och gör dem till sina egna. Ta bara den lilla flickan som berättade för mig om hur man föder barn. Hon hävdade bestämt att man stod upp och födde och att barnet slajdade ut ur slajdan. Sug på ordet slajdan, de är inte så dumt!
